Jag kommer ihåg när man var liten var alla ens bästis. Det ända som räknades var att man lekte med varandra och va med varandra varje dag.Men nu när man är äldre det är då man inser vem som är ens äkta vänner! Äkta vännen behöver inte vara den man ska umgås med varje dag utan att den äkta vännen kommer ALLTID att finns tillgänglig när man mår dåligt osv.
Dom äkta vännerna är dom man kan prata ALLT med. Spelar ingen roll hur fjantiga saker man berättar till varandra eller hur pinsamma saker man berättar. Den som är äkta visas alltid till slut. Det är den som aldrig kommer svika en.
Som jag tiillexempel har insett vilka som e mina äkta vänner. Och det är skönt att veta det så man inte blir utnyttjad eller lurad. Jag kan sitta och prata om vad som helst och jag kan alltid säga vad jag tycker och känner utan att någon ska bli sur.
Oftast har en del personer vänner som dom umgås med varje dag och om dom inte är med dom en dag så blir dom sura. Det tycker jag är som att ha en förbindelse med personen. Det är som att vara gift fast med en vän.
Man kan inte alltid vara dygnet runt med varandra för då till slut har man inte något att prata om och man kan aldrig se yttre världen med andra personer. Man kan aldrig uppleva nya saker. Man kan uppleva nya saker fast med samma person dygnet runt ! Men när man ska upptäcka nya saker måste man variera lite inte umgås med samma person dygnet runt...
Eller vad tycker ni?
